Text och bild: Christine Rosenqvist, samt bilder från Pixabay och Wikimedia. 
Webredigering: Sten Ullerud             Skapad: 20 06 28

I CORONA-TIDER

Trött på karantänen,
Trött på området hemmaomkring
Trött på att inte träffa nära och kära som du vill.

BLUNDA:  och Dröm om nya upplevelser.

KLIV PÅ BUSSEN TILL PRAKTFULLA DRESDEN

För de allra flesta av oss har under vår uppväxt den östra delen av Tyskland varit stängt.  Gränser nerdragna bakom den s.k. Järnridån.  Sedan Berlinmuren föll 1989 har mycket hänt. Eftersatta vägar har renoverats till modern standard, svårt förfallna byggnader har restaurerats och vi kan på nytt uppleva denna del av Tyskland med sin skiftande natur och fängslande historia.

En av dessa städer är Dresden, som är huvudort i regionen Sachsen och brukar kallas Florens vid Elbe pga sin prakt. Floden Elbe som har sin källa i Tjeckien flyter genom Dresden och passerar flera städer på sin väg till Nordsjön.

Dresden räknas som barockstaden framför andra, vilket de praktfulla byggnaderna vittnar om. Fast de är återuppförda efter 2a världskriget, men såsom de en gång var. Många tyska städer ödelades genom bombningar under kriget. Bland de mest diskuterade är just bombningen av Dresden i slutskedet av kriget. Under 2 dagar 13-15 februari 1945 bombade 772 engelska flyg och 311 amerikanska flyg staden. Förutom sönderbombade hus lämnade man eldstormar efter sig. Flygplanen på 4000 meters höjd kunde känna hettan från bränderna. Varför? Ja, det diskuteras fortfarande - kriget var ju nästan över. Optiska produkter till bl.a. bomb- och kanonsikte tillverkades hos Zeiss jämte komponenter till V1 och V2 raketer arbetades fram i Dresden.

Eldstormarna som bränderna orsakade gjorde att människor fullkomligt sögs in i elden, de som hoppat i fontänernas vatten i hopp om att kunna rädda sig koktes levande och alla de flyktingar som fanns på Altmarkt dog i bränderna. Antalet civila som miste livet vet man inte säkert. Många människor hade flytt österifrån till Dresden. Ca 25 000 personer är den siffra som oftast anges.

Som kurfurste av Sachsen är August den Starke den som satt sin prägel på Dresden. Korrekta titeln är Fredrik August I.  Den Starke för att det sägs att han med ren råstyrka kunde böja en järnstång till formen av en hästsko. Han var i allra högsta grad en färgstark person.  August var gift med Christiane av Brandeburg och Bayreuth, son till Anna Sofia av Danmark och kusin till Karl XII och hans syster Ulrika Eleonora.

I alla tider har det funnits barn utanför äktenskapet i de kungliga familjerna. Somliga under mycket hysh-hysch och andra erkända. Det gick ingen nöd på dessa barn. Man hade dubbel bokföring vid hoven, där det finns uppgifter om underhåll och utbildning, som betalades i smyg. Rekordet för dessa s.k. frillobarn sägs just August den Starke ha haft. Det påstås att han hade  354 !!! barn utanför äktenskapet och endast ett barn med sin gemål. Bland de mest berömda älskarinnorna är Anna Constantia von Cosel och svenska Aurora von Königsmarck med vilken August fick sonen Moritz. Moritz erkändes och titulerades Moritz av Sachsen.  Ja det finns mycket också att berätta om Auroras öde men det får vi ta en annan gång.

Bakom en stark man står en stark kvinna - så har det alltid varit och så lär det väl förbli.

Anna Constantia von Brocksdorf, Frau Cosel föddes 1680 i Depenau, några mil söder om Kiel, i en av den gamla nobla familjerna. För att vara flicka vid denna tiden fick hon en ovanlig utbildning. Hon studerade språk, historia och matematik. En klassisk bildning som även omfattade musik. Hon sägs ha varit särskilt skicklig att spela luta och var speciellt road av jakt.

Hon skickades som 14-åring till prinsessan Sophie Amalia av Holstein-Gottorp som sällskapsdam. Anna Constantia följde med Sophie till Wolfenbüttel där Sophie gifte sig med arvprinsen. Under denna tiden blev Anna gravid. Fadern var sannolikt den 2:e sonen i huset.  Barnets öde är okänt och Anna skickades hem till Schleswig. 1703 gifte Anna sig med baron von Hoym. Friherren von Hoym var inte vem som helst. Han var kabinettsminister. överskattmästare och av kunglig kurfurstlig polsk ätt.

August den Starke hade nämligen med mutor och rävspel lyckats bli konung av Polen och inrättade naturligtvis administration i Polen. Polen var och är än idag, som vi säkert vet, katolskt, väldigt mycket katolskt. Medan Sachsen var ett av de starkaste protestantiska områdena. Där har vi bäddat för en konflikt och en delikat balansgång. August egen hustru Christiane vägrade att regera i vad som hon ansåg vara det skandalösa polska hovet.

Anna Constantias förhållande med August inleddes när kungen efter en brand hos von Hoym ordnat med ett tillfälligt boende. Redan från början varnade von Hoym själv August för denna dominerande kvinna!  Baronen ansåg att Anna Constantia var fullständigt olämplig att bli Maîtresse en Titre.  Det var hans egen fru som baronen talade om. Man kan förstå att de levde inte på särskilt god fot med varandra. Maîtresse en Titre är egentligen en fransk benämning på den kungliga älskarinnan som var främst i raden. Anna Constantia upphöjdes till Riksgrevinna von Cosel. Två döttrar och en son föddes i förhållandet och alla inlemmades i den kungliga sfären. Genom sin skönhet, bildning och intelligens lyckades hon under sju år bevara sitt inflytande över August den Starke.

Men när hon blandade sig i politiken var det kört och ministrarna såg till att hon avfärdades och blev satt på slottet Pillnitz strax utanför Dresden. Här flydde hon ifrån till Berlin för att genom sin kusin få tag i de dokument där det påstods att August den Starke hade lovat henne äktenskap.

Några dokument fick hon aldrig tag i. Det behagliga livet på Pillnitz var också slut och hon sattes i husarrest i den medeltida fästningen Stolpen knappt 3 mil från Dresden. Här tillbringade hon 49 år av sitt liv framtill sin död 1765 vid 85 års ålder. Det kan man väl kalla husarrest!

Således lite om människorna som givit Dresden dess rykte och vackra omgivningar. Fortsättning följer med promenad bland sevärdheterna.